Älskar detta kortet

 
Älskar er!
♥

Inga jättetäta uppdateringar nuförtiden.
Denna veckan har vart så skön hittills. Bara vart hemma med familjen. Inga besök. Bara vi. Det har änna vart mycket det senaste. Även fast det är korta besök så är det ändå ett projekt. Idag är det dock sagt att Chrilles mamma, syster och systerdotter ska komma. Vi får la se vad som händer och fötter. Tackar inte nej till en ensamdag till.

Den sjunde september är det dop nere i skåne. Var iväg på 421 igår och kollade efter nån söt klänning till Alicia men det fanns inte mycket klänningar i storlek 56. 62 fanns en del. Hon fick ju en jättesöt av sin mormor och morfar när hon föddes som är storlek 62. Tveksamt om den passar men jag skall prova.

Var uppe halv sju idag. Gäsp. Sov precis en timma på soffan jag och Alicia och nu äter hon.
Vägning på torsdag. Ber till Gud att hon gått upp mer annars vet jag inte vad jag tar mig till.

Jag har blivit så jäkla glömsk och vimsig. Det är som att någon har tagit av mitt huvud, satt på det igen men missat att koppla alla "sladdar". Haha
Dags att byta tutte. Ha det gött.

Har just fått mig en lugn stund. Alicia har somnat men skall äta om en timma igen. Sen blir det sova för natten. Både för henne och ev mig också. Igår la jag mig klockan 23. Alicia vaknade halv fyra och ville äta. Sen ville hon dock inte sova mer. Vi la oss i sängen efter maten men hon var så pigg och armarna och benen sprattlade i ett kör. La henne på mitt bröst och försökte vagga henne men då låg hon och stånka och stöna och lyfte på huvudet. Haha vår lilla natt terrorist. Så det var bara att gå upp med henne. Gav henne lite mer mat och sen somnade hon när klockan var sex. Halv tio i morse slog hon upp ögonen igen. Lyx!

Idag har Sara pch Carro vart här en sväng och hälsat på. Carro med sin lilla mage. Många säger att dem saknar sin mage efter graviditeten. Men så känner inte jag faktiskt. Det kanske kommer när Alicia är större.

För er som har GP så kommer det in en födelseannons på Alicia imorgon.
Nu skall jag vara lite social med min karl. Man får inte glömma bort varandra...
Natti Natti

Göteborg är stabilt.
Skjutningar till höger och vänster.
Kan inte polisen bara samla alla, stänga in dem på Ullevi eller nåt annat skyddat ställe, slänga in en massa vapen och sen får det bli last man standing.
Så är det bra sen. Slipper vi idioterna ute på gatorna i alla fall.

Nu skall jag kramas med min fna dotter. Stackarn har hicka.

Nu gör jag något som jag aldrig brukar göra.
Har reggat mig på nån sida. Gratismakeup.se
Man samlar poäng och kan få presentkort på kicks hemskickat.
Allt är gratis.
Så bli medlem och samla poäng.
Klicka på denna länken

Idag har jag städat. Första gången på jag vet inte hur länge. Det är ju Chrille som har skött det mesta här hemma sen Alicia föddes. Men nu när amningen funkar så bra så finns det helt plötsligt en del tid över. =) Tror att det rinner till bättre nu också för hon ammar inte lika länge.

Sen skall vi till brorsan och käka middag. Ska även förbi östra också och lämna tillbaka pumpen som vi hyrde för den behöva inte längre. =)
Ha en bra dag!

(Detta otroligt långa inlägget påbörjade jag för typ två och en halv timma sen. Tid över my ass)

Hon hade gått upp i vikt lillan. Från 3770 i fredags till 3855 idag. Skönt. Så inatt skall vi inte väcka henne och jag har heller inte pumpat ut någon mat till henne utan hon får bara bröstet. Vi har ju en tid på BVC imon igen så då kan vi se hur det ser ut efter "exprimentet".

Idag var Chrilles mamma här och hälsade på. Hon blev såld även hon. Precis som alla andra.
På kvällen gick familjen en liten promenad till parken. Dem skulle flyga luftballong men det tog så lång tid så vi gick därifrån efter en stund. Mysigt att promenixa med vagnen. Hon älskar det!

Nu vill matvraket äta igen.
Ha det gött

Utforskar golvet

Har ju inte haft tid att publicera så mycket bilder på lillan.
Här kommer ett Maraton.



Mys med pappa första morgonen efter förlossningen



I Saras famn. Första besökaren =)



Stolt Mormor och Morfar



Stolt morbror Håkan



Stolt Morbror Johan



Favoriten, ligga på mammas eller pappas bröst och mysa. Sen somna.



Mys med gamla faster och "Kusin" Lisa



Visst e jag söt?

Den coola tröjan och brillorna som Alicia fick av Farbror Milan igår




Och denna röda gick hon av Christoffer och Catrin.
Tösen har så mycket kläder...

Sist jag skrev så nämnde jag att jag och Alicia skulle på amningsrådgivning. Well, vi var där och jag fick träffa en kvinna och fick berätta vad problemet var osv. Hon hjälpte mig och visade lite. Vi vägde Alicia och det visade sig att hon bara hade gått upp 65 gram på en vecka. Inte bra alls. När bebisar är 2 veckor skall dem helst ha passerat sin födelsevikt. 3880 gram i Alicias fall. Hon hade i onsdags 200 gram kvar till sin födelsevikt.
Hur som helst, barnläkaren ville lägga in oss en natt på BB något som jag var sådär nöjd med. Men för Alicias bästa så gick jag med på att stanna en natt. Där fick jag träffa en jättebra barnskötare som hette Christina. Hon hjälpte mig med amningen och efter jag hade träffat henne så funkade det mycket bättre. Alicia fick sitt första bad också. Hon gillade det. Ögonen blev stooora och hon sprattlade med benen. Synd att jag inte hade min kamera med mig...

Stannade över natten och dagen efter så hade lillan gått upp lite men dem ville hålla oss en natt till. Så fick det bli.
När vi åkte hem i fredags å hade hon gått upp 110 gram på 2 dagar. Mycket bättre än 65 på en vecka liksom.
Det är inte alltid bra att ha ett så snällt barn som bara sover sig igenom dagarna och inte gör väsen av sig när hon är hungrig.
Nu är det lite skillnad dock. Två gånger idag har son sagt ifrån att hon är hungrig. Dessutom är hon mycket mer vaken. Imorse matade jag henne vid 9 tiden. Sen var hon vaken till 13. Likadant igår. Så snäll, hon ligger och tittar och säger inte mycket.
Världens snällaste lilla flicka.

Idag har vi haft besök av Chrilles kompisar. Alicia fick presenter såklart. En ascool tröja fick hon av Chrilles ena kompis. Hennes första reggae tröja med Bob Marley på. Ett par skitcoola solbrillor till det.

Kan nog inte ha mindre koll på saker och ting faktiskt. Haha.

Vi börjar komma in i vardagen här hemma. Amningen är jobbig dock. Alicia vill inte suga ordentligt. Kanske har hon blivit bortskämd med att bli matad på kopp. Precis som sin mamma, vill ha allt serverat på ett silverfat.
Jag har i alla fall bokar tid på amningsrådgivning imorgon. Jag vill verkligen kunna helamma henne. Underlättar nåt enormt. Nu sitter jag och pumpar också. Ammar och pumpar. Tar dubbelt så mycket tid.
Hon är i alla fall jättesnäll lilla gumman.

Har inte så mycket tid att blogga längre som ni kanske märker. Bloggen känns inte heller så viktig som den gjorde innan. Så det blir sparsammare med inlägg nu framöver.
Har bestämt mig för att fokusera 100% på Alicias matning också.

Imorgon skall jag till öron, näsa, hals på Östra. Se vad dem säger om förlamningen. Jag tycker att mitt öga har blivit lite bättre. Munnen är dock densamma.

Ha det gött allesammans.
Vi höres.

Ps. Sandra, din present kom på posten idag. Haha du är för rolig. Tack! Nu skall här målas naglar.
Puss på dig gumman.

Idag är Alicia redan en vecka. Precis nu för en vecka sen låg hon på mitt bröst och snuttade. Alldeles nykläckt och söt. Söt är hon ju fortfarande. Så söt så jag smäller av. OK jag vet det är mitt barn såklart att jag tycker att hon är söt men jag kan nästan seriöst säga att hon är den sötaste bebis jag någonsin skådat.

Någon som är mindre söt just nu är jag. Jag har åkt på en förlamning på min högra ansiktshalva. Helt lam från pannan ner till hakan. Bells Pares/Facialispares kallas det. Ni kan läsa om det här istället för att jag skall förklara för det är så jäkla svårt..
Det började i söndags kväll. Jag kände mig konstig på överläppen under näsan typ. Jag sa till Chrille att det känns som att jag fått en tandläkarbedövning. Dagen efter kunde jag inte knipa igen mitt höger öga. Dem röntgade hjärnan på mig för att utesluta en blodpropp. Men det visade inget fel. Borelia test gjordes också, men även det var bra. Så då kom dem fram till att det är Bells Pares jag fått. tydligen kan man få så under graviditeten. Det var antagligen därför mitt öra var så konstigt. Jobbigt är det i alla fall. Kul att bli förlamad helt plötsligt liksom. Ingen vet hur lång tid det kommer att ta innan det försvinner heller. Jag läser 1-2 månader på vissa ställen. Andra folk skriver att det tagit upp till ett år innan dem blir helt återställda. Time will tell I guess.

Idag var jag och Alicia och hälsade på Alicias gammel farmor och gammelfarfar. Hon sov hela besöket igenom. Som vanligt haha. Det är inte många som sett hennes ögon. Jo, två kompisar till Chrille som var här förut. Då åt lilltjejen så då var hon vaken.
Hon är så snäll! Den enda gången hon gråter är när hon är hungrig. Amningen funkar la sådär. Hon får grepp om bröstet men släpper och blir sne. Jag pumpar och matar henne på kopp dem gångerna hon inte nöjer sig med bröstet. Hon börjar bli lite bättre. Men det är jobbigt att ligga en-en och en halvtimma och amma. Man blir helt slut. Men allt för Alicia.
Vårt allt!

Tänkte skriva lite om förlossningen. Utelämnar alla blodiga detaljer för er känsliga läsare.

Jag vaknade 7:30 på morgonen den 1 augusti och hade värkar. Trodde väl mer att det var lätta sammandragningar men dem kom ganska tätt med ca 3 minuters mellanrum så jag väckte Chrille. Vi låg kvar i sängen och han gick upp för att göra ordning något så jag kunde äta. Helt plötsligt gjorde det mycket ondare och C tyckte att vi skulle åka in till förlossningen. Nej sa jag, detta tar tid. Jag tänkte att nu skall jag gå hemma i 12 timmar och ha värkar liksom. Det tar ju lång tid att föda barn.
Tog en dusch för att mildra smärtan lite. Vågade inte bada för jag var osäker på om jag hade läckt fostervatten. Hjälpte inte jättemycket att duscha direkt. C tyckte fortfarande vi skulle åka. Nej sa jag och diskade mellan värkarna. Det är skumt hur det fungerar, ena stunden gör det apont i en minut sen är det borta. Jag tror att jag hade tur med bra pauser mellan värkarna faktiskt.
När klockan var 10 så gav jag med mig och vi gjorde ordning och åkte till Östra sjukhuset. Var lite orolig att jag skulle bli hemskickad och sa till Chrille att jag åker fan inte hem igen. Jag vägrar.

Vi kom dit vid 11 tiden (min tidsuppfattning denna dag är en dimma men Chrille har återberättat). Parkerade bilen och jag fick en värk. Skulle gå till entren till förlossningen och där fick jag en värk till. Det är väl typ 50 meter mellan parkering och entre...
Vi kom in och fick ett rum och fick träffa vår blivande barnmorska. En underbar tjej som hette Caroline.
Fick ligga med CTG på magen som mätte värkar och babyns hjärtljud. Ingen hade visat mig lustgasen ännu. Värkarna kom med ca 4 min mellanrum nu och var en minut långa tror jag.
Sen var det dags för undersökning och det visade sig att jag var helt öppen! Jag fattade ingenting. Hela öppningsskedet var över. Var det inte värre än så? Jag som hade tänkt stanna hemma haha. Tur att C pratade förstånd i mig.
Vi blev ensamma ett tag i vårt rum och jag fick lavemang. Hallelujah. Bajsskräcken var över...
Larmade på vår BM och bad henna säga till när det var sista stund för ryggbedövning. Det var för sent sa hon. Jag var ju redan öppen helt. Oj herrejävlar tänkte jag. Ingen bedövning. Jag tar ett bad då.
Sagt och gjort. Blev introducerad till lustgasen (wiii). Fick akupunktur också. Några nålar som dem satte i huvudet. Dem skulle verka avslappnande. Hjälpte inte så mycket. Lite svårt att slappna av liksom.
 Sen fick jag lägga mig i badet vilket var riktigt gött. Låg där en stund och helt plötsligt kom det en sån jävla kraft i mina värkar som inte går att beskriva. Det var som att någon tog tag i hela kroppen inifrån och bara slet typ. Mäktig känsla. Vattnet gick i badet. Poff sa det.

Låg kvar en stund och sen in på rummet igen. Nu hade vi bytt barnmorska tror jag för den andra gick hem för dagen. Den nya BM var helt underbar hon också. Ulrika hette hon.
Mina krystvärkar började komma vid 2 tiden har jag för mig. Där finns la inte så mycket att beskriva mer än att jag krysta och krysta och krysta. Jag trodde att man typ krystade några gången sen var babyn ute. Tjena. 14-17:23 krystade jag. Mina värkar avtog i styrka och dem fick till slut sätta till värkstimulerande dropp. Jag fortsatte att krysta och krysta och krysta och barnmorskan sa att nu är det nära. Till slut blev jag sne när hon hade sagt så i en timma eller nåt. Jag tror att det var då dem satte till droppet.
Anyway. Jag behövde hjälp för lillan kom inte ut. Snitta mig skrek jag! Ta ut henne! Det beslutades om en sugklocka till slut och in kom en hel arme med personal typ. Rummet fylldes snabbt med 6 pers tror jag.
I alla fall. Klockan 17:23 tittade hon ut med ett skrik. (Nu har jag tårar i ögonen).
Dem la upp henne på mitt bröst och det kändes så overkligt. Vårat barn var äntligen hos oss! På mitt bröst. Som jag längtat efter den stunden.
Vad är det sa jag? En flicka! Hon hade ett rejält märke efter sugklockan men mådde bra i alla fall.

Så fin! Vi bara njöt av varandra och den lilla. Världens finaste lilla tjej var född.
Våran Alicia. Älskade finaste tjejen. 49 cm lång och 3880 gram.
Mammas och pappas ögonsten!
Vi älskar dig
♥



Här är hon nog en halvtimma tror jag.
En av dem första bilderna.

Hej!
Jag har verkligen inte tid med detta egentligen men jag vill ju såklart visa er alla vår fina lilla dotter ALICIA som föddes den 1a augusti kl 17:23.
Vi är så glada och stolta och hon är världens snällaste lilla bebis.
För att inte tala om hur söt hon är. Det är så man får hål i tänderna!



Alicia 4 dygn gammal

Jag skriver mer när jag har tid om förlossningen och allt sånt.
Tack för alla fina grattissms, telefonsamtal och blogginlägg. Ni vet vilka i är.
Pussar på er så länge!