Så han har erkänt nu det aset... Fan vad sjukt. Vilken sjuk människa. Grottmänniska.
Att sånt här händer i sverige känns väldigt kusligt. I USA händer det varje dag. Flera gånger om dagen. Jag minns när jag bodde där. Jag fick aldrig lämna Joey ur sikte. Om vi var ute och lekte och jag behövde går in i huset så var han tvungen att gå med. han fick aldrig gå avsides i affärer och han gjorde det heller aldrig. Det var aldrig något tjafs. Att bli uppfostrad med en mening varje dag som:
- Stay here, you don´t want anyone to steal you right? känns väldigt sjukt. men nu känns den till och med OK. Då tyckte jag att det var sjukt att säga så till ett barn men det är livets hårda skola tyvärr. Man får lära sig att leva efter hur samhället är utformat idag. Det skall inte behöva vara så men när det ser ut som det gör så ser jag inga andra alternativ.
Att få hem små papper med posten varje dag med bilder och info på folk som vart försvunna i flera flera år gav mig rysningar och gör det fortfarande.

Jag kommer aldrig lämna mina barn ensamma ute. Aldrig utan uppsikt. Löjligt kanske men det skiter jag i.
Better safe than sorry.
Jag säger som mina föräldrar alltid sa till mig
- Det är inte dig jag inte litar på, det är alla andra.




Vila i frid Engla