För några helger sen så sov Carro och Donya över här. Donya glömde en napp här och häromdagen låg den på byrån i hallen för att jag ska komma ihåg att ge tillbaka den när vi träffas.
Imorse när Alicia vaknade så sa hon "Jag ska gå och hämta den rosa nappen" och så gick hon ut och ställde sig på stolen. Jag ropade till henne att nappen ligger inte där och att det är Donyas napp och att hon skulle komma tillbaka. Hon slutade ju med nappen i somras. Hon blev sååå ledsen och vägrade lyssna utan bara grät att hon ville ha den rosa nappen.. Vad fasen kom detta ifrån? Det är ett halvår sen hon gav bort nappen. Till slut fick jag henne till att komma och lägga sig brevid mig och jag klappade henne och återberätade hela historien om hur vi lämnade bort nappen och att hon fick diplom och grejer. Då lugnade hon ner sig...

Jag tror att hon har drömt att hon har haft napp inatt och så kan hon inte skilja på dröm och verklighet. Det är inte så lätt alltid.
Hon hade ju ett litet återfall på förskolan för några veckor sen. En dag vid middagsbordet berättade hon för mig att hon har en napp på förskolan. Yeah right tänkte jag men hon fortsatte att prata om den här nappen och hon lät så övertygande så jag var tvungen att fråga personalen om det stämde när vi kom till förskolan dagen efter. Och mycket riktigt. Hon har haft en napp där på vilan. What the fuck??? Först blev jag arg på personalen eftersom vi aldrig har haft med någon napp dit. Varken jag eller hennes pappa. Och om jag inte minns helt fel så berättade vi för inskolningsfröken att Alicia lämnade napparna till kaninerna på Liseberg i somras. Nu har den här inskolningsfröken varit sjukskriven ganska länge så det har la blivit ett missförstånd mellan vikarier och hit och dit. Alicia var säkert nöjd nån vecka där iallafall.
Min dotter kan lura vem som helst...



Vid nappavskedet i somras. Diplom fick alla barnen som gav bort sina nappar.
Note to self: Köpa ram till diplomet och hänga upp det på lillans rum