Man skulle ju ha trott att man skulle jubla över att få behålla sitt jobb. Men jag känner ingenting. Inte ett skit. Likgiltighet. Känns fel att känna så när andra som kanske gärna hade stannat får gå... Att Sara inte får vara kvar känns ju också åt helvete. Det är ju hon som gör att det är lite roligare att gå till jobbet =( Vad fan ska jag göra där nu? Planen är ju att börja plugga nästa höst.. men det är änna ett tag kvar. Jag sökte ett jobb idag. Håll tummarna.

Sen är det jävla massa tråkigheter runt en bara. Det ena tråkiga beskedet avlöser det andra. Dra åt helvete.....